Katrinebergsvisa

Det finns något obändigt vilt i forsen
när månen halv över dammbron står
och vattnet skrålar med skrovlig strupa
när det från Fansen mot Åmot går

Då vill jag dansa på Locksjöns kullar
och plocka hjorton vid Svartsjöns myr
och följa spåren från björnens vandring
och reda kaffe på egen fyr

Och jag vill jubla när tranor lyfter
vid Lövtjärns myrar och Lillbo äng
när orrspel kokar vid Kaxens stränder
där tuppen gräver sin kärlekssäng

Då vill jag vandra längs Långsjöns åar
och aldrig stanna likt vargens gång
på dagen vila vid Ramens tjärnar
och locka gäddan i kvällen lång

Men solens strålar ger liv åt jorden
och sången finns mitt i dagens ljus
Jag vill bli gräset som gror på myren
långt bort från vägar och folk och hus

Jag vill likt fågeln gå upp i rymden
och bli en del av vad himlen ger
och liksom löven berika marken
och sakta sjunka i jorden ner

Katrinebergsvisa har även melodi och framförs här av Gunnar Ekman och Christer Ruteskog

Dikt

Ditt hår flyter sakta som sjögräs
på sängens mojnande hav
där lakanen är vita
som den arktiska vidden.

Väggarnas passepartout
inramar ett stilleben.

Du är duvans vingar
kring mitt ägg
Jag vilar i redet
på botten av mitt skal

Utehundarna
skäller i kalla natten
Önskar de att jag släcker?

När jag sent drog ner
rullgardinen för natten
flög trasten till ljuset

Hängmattan stilla
för första gången sedan
du hade rest bort.